Mål och syften

LinCS (Lärande, interaktion och medierad kommunikation i det moderna samhället) är en stark forskningsmiljö som drivs med stöd från Vetenskapsrådet. LinCS etablerades 2006 genom samverkan av olika forskningsmiljöer vid Göteborgs universitet och Högskolan i Borås. Medverkande miljöer vid Göteborgs universitet är institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande (bildades 1 juli 2010 då institutionen för pedagogik och didaktik omorganiserades och delades upp i fyra nya institutioner) och IT-fakulteten (dåvarande IT-universitetet), och vid Högskolan i Borås Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap. LinCS utvärderades 2008 och från 2009 är LinCS ett kollegium med en gemensam verksamhet. Inom LinCS arbetar omkring 40 forskare (professorer, lektorer, forskarassistenter) och doktorander i en rad projekt som stöds av Vetenskapsrådet, Knut och Alice Wallenberg stiftelse, Marcus och Amalia Wallenbergs stiftelse, Riksbankens Jubileumsfond, KK-stiftelsen och andra finansiärer. LinCS har haft ansvaret för en nationell forskarskola i utbildningsvetenskap (LinCS-DSES) som avslutades under 2014. LinCS driver också internationella samarbeten, bland annat inom ramen för projekt finansierade av externa finansiärer.

Det vetenskapliga arbetet i LinCS är inriktat på empirisk forskning om lärande och interaktion i ett sociokulturellt perspektiv. Forskningen berör främst konsekvenserna av de nya medierna för lärande inom och utanför utbildningssystemet. I ett stort antal projekt bearbetas frågor om lärande och undervisning i skilda utbildningsmiljöer, på arbetsplatser (skolor, sjukhus, industri etc.), i online spel och andra virtuella miljöer och i andra aktivititer. Ett ytterligare intresse för LinCS är att bidra till den utveckling av forskning om lärande och kommunikation som blir möjlig genom användning av videodata. För att utveckla detta arbete driver LinCS ett videolab (LinCS-Lab), som tjänar som utgångspunkt för analys, metodisk utveckling och utbildning.

Forskningsintressen

Inom denna allmänna ram kan forskningsintressena inom LinCS sammanfattas under följande huvudrubriker:

• Literacy, medier och infrastrukturer för lärande
  Inom ramen för detta tema bedrivs projekt som rör hur lärande utvecklas i, och formas av, tillgången till digitala redskap. Detta innefattar studier av hur människor utvecklar skriftspråkliga (literacy) och andra informationsbehandlande färdigheter som är relevanta i den nya medieekologin. Särskilt intresse ägnas åt hur infrastrukturer för lärande som bibliotek och elektroniska resurser för informationslagring och –bearbetning (databaser, sökmotorer etc.) ger nya förutsättningar för lärande. Ett anknytande intresse rör hur tillgång till och användning av nya arenor för kommunikation och nätverkande bidrar till nya sätt att lära.
   
• Digitala teknologier och lärandets villkor
  Projekten inom detta område utgår ifrån ett intresse för hur informationsteknologi kan användas i utbildningsmiljöer och i andra sammanhang för att stötta lärande, kommunikation och kompetensutveckling. Forskningen som bedrivs rör användning av digitala redskap vid lärande i olika utbildningsmiljöer (klassrum och distansundervisning), inom olika områden (matematik, språk, lärande i naturvetenskap med flera). Andra projekt handlar som online spel och spelande som miljöer för kommunikation och socialisation och om de nya visualiseringsteknikernas roll för lärande och arbete inom olika yrken och professioner i medicinska och andra sammanhang.
  
• Video i utbildningvetenskaplig forskning
  Forskningen inom detta tema rör lärande och interaktion i och utanför utbildningsinstitutioner. I dag har video en naturlig och central roll som primärdata i utbildningsvetenskaplig forskning. Videoinspelningar har dramatiskt ökat möjligheterna till att förstå lärandets sociala organisering och hur kunskap och färdigheter delas i olika situationer. Inspelningarna gör det också möjligt att kollektivt arbeta med observationsdata utifrån olika forskningsperspektiv och frågeställningar. Samtidigt medför användningen av video att nya teoretiska, metodologiska, forskningsetiska och juridiska frågor måste hanteras. Med grund i det omfattande empiriska arbete som utförts på videomaterial inom forskningsmiljön arbetar LinCS kontinuerligt med dessa frågor.

Verksamheter inom LinCS

Forskningsområden överlappar varandra och många medlemmar är aktiva inom mer än ett av dessa teman. I tillägg ingår följande aktiviteter i LinCS:

• Nätverket för analys av lärande och interaktion (LinCS-NAIL)
  I fokus för aktiviteterna inom NAIL finns ett intresse för analys av interaktion och lärande i olika miljöer genom användning av videodokumentation. NAIL är nära knutet till LinCS videolab och ingår i den nationella och internationella kursverksamhet som ges om analys av videomaterial inom ramen för olika forskningstraditioner och teoretiska perspektiv (etnometodologi, konversations- och olika former av interaktionsanalys).
  Läs mer om LinCS-NAIL (eng) »
   
• LinCS-Lab erbjuder resurser för insamling, lagring och analys av insamlade forskningsmaterial inom olika LinCS projekt. En del av arbetet syftar till att bygga upp en databas med digitaliserade inspelningar av undervisning i den svenska skolan som kan användas av forskare. LinCS har tillgång till olika datamaterial från 1960-talet och framåt. Genom labbet medverkar LinCS i komparativ forskning och har tillgång till liknande databaser i andra länder. Labbet är också en seminarie- och utbildningsmiljö där yngre forskare och Ph. D. studerande ges erfarenheter av att bearbeta video- och audioinspelat material.
  Läs mer om LinCS-Lab (eng)»
   
• Lärande, interaktion och undervisning: Att analysera individuella och institutionella praktiker (LinCS-DSES). LinCS-DSES är en nationell forskarskola inom utbildningsvetenskaplig forskning som finansierats av Vetenskapsrådets Utbildningsvetenskapliga kommitté och som nu avslutats
  Läs mer om LinCS-DSES (eng)»
• SDS - Kollegiet för sociokulturella och dialogiska studier. I detta kollegium bedrivs och diskuteras LinCS forskning om lärande, literacy och digitalisering inom ramen för ett sociokulturellt och dialogiskt perspektiv. Syftet är att bidra till teoretisk och utveckling och att rapportera empiriska studier/analyser.
• MUL - Nya media, undervisning och lärande. MUL är en forskargrupp och ett doktorandseminarium vid Institutionen för tillämpad informationsteknologi. Inom MUL bedrivs designorienterad och analytisk forskning om informationsteknologi i utbildning, undervisning och lärande i ett sociokulturellt perspektiv. MUL är också ett tvärfakultativt tema inom forskarskolan CUL (Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning) vid Göteborgs universitet.
• Informationspraktiker - inom ramen för forskningsgruppen Informationspraktikers regelbundna möten och seminarier diskuteras och presenteras LinCS forskning med fokus på att söka, bedöma och använda olika typer av information för lärande, bland annat under rubriken informationskompetens. I relation till detta studeras även den roll som infrastrukturer (t.ex. bibliotek och databaser) har för informationsaktiviteter och lärande.